fick vara en hel vecka utan några problem alls..och idag har det varit skit igen! precis som panikångest faktiskt, kan inte lugna ner mig på något sätt alls! det här är riktigt jobbigt faktiskt..bastade med mamma nyss så det hjälpte nog lite iallafall, och nu ska jag kolla på film med henne så hoppas det går över helt & hållet nu då & att jag somnar! ja å vi ska kolla på filmen remember me! hoppas den är bra som alla säger iallafall. snälla kära läsare håll tummarna att jag mår bra imorgon igen det här är verkligen jätte jobbigt.. man blir så jäkla rädd också i just wanna be close to you, jag mår så jävla bra när du är nära & jag är inte rädd för NÅNTING alls!
jag saknar dig!

Panikångest, känsla av svår ångest, panik och rädsla för sitt liv som uppkommer hastigt och utan någon synbar yttre anledning. Uppstår ofta i pressade situationer men kan för vissa komma till synes oväntat. Vanliga symptom är hjärtklappning, yrsel, ansträngd andhämtning, bröstsmärtor, kvävningskänslor, domningar, stickningar i tinnigarna, en känsla av att hjärtat stannar eller en tro på att man håller på att dö.

En typisk situation kan vara att en person drabbas av en panikattack en första gång utan yttre anledning, kanske för att han eller hon märkte något märkligt men harmlöst fysiskt symptom och blev rädd, varefter kroppens normala, men obehagliga, adrenalinsvar misstolkas. Efter den obehagliga upplevelsen börjar personen känna rädsla för att det ska hända igen och börjar därför noggrant känna efter i kroppen efter eventuella kroppsliga symptom, till exempel hjärtslag eller puls, som kan förvarna för en ny attack. Detta ökar drastiskt risken för att det ska hända igen. Känslan av att dö, eller att hålla på att dö, är ofta så stark att man vid den första attacken ofta söker akut läkarvård, vilket man bör, då det kan vara något fysiskt fel, men som regel efter kontroll av till exempel ekg konstateras ofta panikångest. De flesta inom vården är kunniga inom området och noga med att förklara för patienten att det var korrekt att uppsöka läkare och det är viktigt att man inte känner sig dum, att känslan ofta är såpass kraftig att man fruktar för sitt liv. Det är dock inte ovanligt att man inte känner sig helt övertygad om att det verkligen inte är något fysiskt fel, att man tror att läkaren har missat något. Det kan ta väldigt lång tid att verkligen förstå att det är panikångest och att det är den egna kroppen som spelar en ett spratt. Vissa patienter blir botade bara av att få veta att det är den här onda cirkeln som ligger bakom deras symptom. Medan andra behöver professionell hjälp under flera år för att komma ur det. Det är dock viktigt att förstå att det är en diagnos och att man inte skall känna sig dum, fånig, löjlig eller skämmas för utan att man skall bli tagen på allvar, att det är mycket jobbigt att råka ut för och att man inte skall dra sig för att söka hjälp.

TYP PRECIS VAD JAG HAR. . . måst jag erkänna!
saker jag själv TROR det kan berå på..

1. stor förlust. tog slut med pojkvännen som jag var tillsammans med i typ 3 år
2. min hund dog hon var min första hund & så mycket som jag älskade henne!
3. min morfar är dålig..har lungcancer & går inte att operera honom han blir sämre för varje dag som går..
4. har en ny hund & kan känna så mycket rädsla att något ska hända henne också..
5. har börjat tänka jätte mycket på döden på sista tiden
6. jag är mycket ensam & det känns jobbigt ibland! man är avendsjuk när alla andra har någon (jag som aldrig förut riktigt varit avendsjuk på nogon)
7. jag stressar för mycket
8. varje dag är likadan, inget nytt nånsin. . .
9. är rädd att jag ska förlora det sista jag har kvar osv!


jag hoppas ni inte skall tro jag ber om nåd eller vill ni ska tycka synd om mig eller nå!
men jag mår så sjukt dåligt!

bilden är bara så passande men bry er inte om texten!
tack kära läsare som läser & bryr er även om ni inte känner mig så bra!